19. Fredagsintervju: Cecilia Vennersten.


Foto: Magnus Vennersten.

Vem är du? Berätta gärna lite kortfattat om dig själv.


– Jag heter Cecilia Vennersten och är sångerska & entreprenör. Har jobbat professionellt som sångerska sedan 1995 och driver även caféet Kassett-kaffe etc i Varberg sedan 2007. Född i Mölndal men bor numera i Varberg ihop med mina söner Vincent & Cesar.


Har du någon erfarenhet kring psykisk ohälsa?


– Absolut! Jag drabbades själv av en depression 2011 och har en son som fick panikångest, bara 10 år gammal.


Har du haft stöd av sjukvården? Om, ja hur har stödet fungerat.


– När jag fick min depression kontaktade jag sjukvården direkt när jag insåg att jag var drabbad. Jag fick snabbt hjälp på min vårdcentral som slussade mig vidare till en kbt-terapeut. Likadant var det med min son som fick snabb hjälp av vårdcentral och vidareslussning till psykolog. Det tog ca 3-4 veckor innan vi fick träffa terapeut/psykolog och jämfört med många andra kommuner känns det som att det gick snabbt.


Vad är dina tre främsta tips till att må bättre och orka fortsätta kämpa?


– För det första, om man drabbas av psykisk ohälsa så är det första steget att skaffa proffesionell hjälp. Utan terapi hade jag inte varit den jag är idag. Jag har lärt mig oerhört mycket om mig själv och fått verktyg att använda vid senare tillfällen. Dessa har jag använt många gånger. Medicin är givetvis också ett alternativ. Men för egen del var det samtalen med min terapeut som gjorde att jag tog mig ur depressionen. Jag skulle vilja påstå att det varit samma sak för min son. Han har fått livsviktig hjälp av sin psykolog.


– När jag känner att jag mår sämre i perioder är fysisk aktivitet det som hjälper mig mest av allt. Så fort jag känner en dipp ökar jag på min träning. I mitt fall promenader eller löpning som jag känner är bra för både kroppen och att rensa hjärnan med.


– I övrigt är ett positivt tänkande dagligen väldigt viktigt för mig och att inte döma mig själv för hårt för hur jag är eller hur jag ser ut. Det är sjukt svårt att låta bli 🙂 En bra övning jag har fått är att tänka mig in i min egen situation fast sedan överföra det som om att det är min bästa vän som har drabbats. Vad skulle jag säga till honom/henne om han/hon mådde/tänkte som jag? När man gör det står det oftast klart att man är alldeles för negativ och hård mot sig själv och man får ett helt annat perspektiv på det hela om man mår dåligt eller känner sig värdelös.


Vad motiverar dig till att fortsätta kämpa när du hamnar i ett bakslag?


– Jag har tatuerat in ”Det löser sig” på min handled. Det kan låta banalt men faktum är att när jag ser de orden så blir det lättare att se framåt. För det löser sig typ alltid. Det är svårt emellanåt men det blir bättre! Ett annat svar på frågan är alltså: positivt tänkande. Jag är lika mycket värd som andra och jag gör så gott JAG kan och det är mer än bra nog.


Varför tror du att det råder en stigmatisering kring psykisk ohälsa?


– Tyvärr känns det som att det finns ett grundläggande fel i dagens samhälle som gör att fler drabbas av psykisk ohälsa. Pressen är enorm långt ner i åldrarna och det tycker jag är fasansfullt. Givetvis är det så att fler och fler vågar prata om det nu jämfört med förr då det inte var lika legitimt. Men jag tror som sagt dessutom att fler tyvärr mår dåligt idag än på länge.


Anser du att det är viktigt att prata om psykisk ohälsa?


– Mycket viktigt. Speciellt sedan min son drabbades av panikångest. För honom har det varit enormt viktigt att höra och se att han inte är ensam om att må dåligt. Har man erfarenhet av psykisk ohälsa är det viktigt att dela med sig av sina erfarenheter till andra drabbade precis som att det är viktigt att dela med sig av vilka erfarenheter som helst. Att lära sig hur det är att leva är något jag tycker att man borde prata om redan när man går i skolan. Allt i livet är inte positivt men det fick inte jag lära mig som barn.


– Den kunskap jag har om livet idag önskar jag att jag fått tidigare. Min son har sagt ”Ibland tycker jag att det känns orättvist att jag drabbats av panikångest men samtidigt är jag glad över att jag har fått lära mig så mycket om livet.”


Han är 11år…


Vill du kontaka mig? fyll i formuläret nedan.

© 2020 by ARYA.