39. Fredagsintervju: Charlie Klang. ”Jag hade bett mitt andra jag att be om hjälp”.



Vem är du? Berätta gärna lite om dig själv.

– Mitt namn är Charlie Klang och jag är tidigare student på Lunds Universitet där jag läst genusvetenskap. Före mina studier arbetade jag som snickare, vilket gett mig en unik position att prata om machokultur och mäns könsroll. Idag arbetar jag i förändringsprojektet ’En byggbransch för alla’ som avser att skapa bättre förutsättningar för byggarbetare. Jag driver även Instagram-kontot Genusarbetaren och föreläser om genus, machokultur och våld.

Vad tänker du på när jag säger psykisk ohälsa?

– När jag hör psykisk ohälsa så tänker jag personligen på flykt. Det är något som jag levt med väldigt länge i mina gymnasiala skolår, framförallt i sammanhang av prestation och stå inför publik. Många gånger har denna rädsla att prata inför andra människor orsakat stora mängder ångest, och vid flera tillfällen fick det mig att fly situationen.

Vad tror du är den största orsaken till stigmatiseringen?

– Jag tror att människor är rädda att synas som svaga, och många ser svaghet som något dåligt. För att passera obemärkt i dagens samhälle så finns det tydliga normer och mått på hur du som människa ska vara. Vi liknar oss själva med de bilder vi bemöts av i sociala medier utan att reflektera över faktumet att vad som primärt visas i dessa är de vackraste eller finaste stunder i människors liv. Sällan visas något som inte är lyckligt eller vackert, vilket skapar en förvrängd bild som i slutändan slår tillbaka på vårt eget självförtroende. Dumt nog tror jag psykisk ohälsa även blir en produkt som många individer hellre håller för sig själva än berätta för sina vänner, eftersom vi ofta inte vill störa andras lycka eller glädje.

Varför tror du psykisk ohälsa ifrågasätts av en del människor?

– Jag tror psykisk ohälsa ifrågasätts för att det är ett samtalsämne som får väldigt lite utrymme och att människor överlag saknas kompetens kring vad psykisk ohälsa innebär. Det är svårt att likställa annan sjukdom eller fysisk nedsättning och för kritiska öron kan psykisk ohälsa likväl vara påhitt. Samtidigt så förutsätter jag att en del av ifrågasättandet grundar sig i jämförandet mellan människor. Ifall jag har klarat av det här – varför kan inte du? Det är ett gammalt tänk som jag tyvärr tror lever kvar hos många. 

Vad skulle dina tre främsta råd vara till någon som precis hittat tillbaka efter en period av mörker?

– Mina tre främsta råd skulle vara:

1. Ta vara på dina vänner och var inte rädd för att vara en belastning.

2. Håll fast i dina rutiner men utmana dig själv att skapa nya.

3. Försök förstå varför du blivit bättre.

Har du själv fått erfara psykisk ohälsa?

– Jag har haft flera perioder där jag pendlat i min hälsa, men få gånger har jag mått lika dåligt som jag gjorde under min gymnasieperiod. Jag var väldigt skoltrött över en längre period vilket skapade en ond spiral av ångest och depression. Jag förstod inte hur illa det var för stunden och tvingades att hoppa av. Jag såg istället mig själv som ett misslyckande och att jag var sämre än de som lyckades i skolan. Det var inte förrän i äldre dagar jag insåg just vilket dåligt skick jag var i under den perioden.

Om du blickar in i ditt liv just nu, anser du då att du lever under en balanserad, hälsosam och välmående livsstil och vardag? Motivera gärna.

– Min nyckel till välmående är rutiner. Rutiner för mig skapar ett syfte och en anledning med min vardag. Håller jag inte fast i dessa märker jag tydligt hur mitt mående påverkas. Primärt behöver jag tre essentiella komponenter – en vardagssyssla, social kontakt och träning. Det är även dessa tre jag försöker få ordning på först när jag märker mig själv må sämre.

Vad skulle du säga till till ditt 15-åriga jag om du fick chansen att möta honom igen?

– Ifall jag träffade mitt 15-åriga jag så skulle jag vittna en person som snart skulle få en väldigt tuff period i skolan. Jag hade bett mitt andra jag att våga be om hjälp och inte försöka fly utmaningar bara för att jag var rädd. Jag skulle uppmuntrat honom själv att sluta försöka passa in i normer som inte var gynnsamma och att han är bra som han är. Jag skulle också uppmuntrat honom att gråta mer istället för att se en heder i att undanhålla det.

Slutligen, vad händer härnäst i ditt liv?

– Härnäst kommer jag försöka fortsätta placera mig själv inför utmaningar även om de kan skrämma mig. Det är oftast i utförandet av dessa som jag känner mig som bäst eftersom det är så starkt kopplat till mitt mående i gymnasieperioden. Jag hoppas även på att kunna sprida mitt budskap till fler och förändra maskulinitet till ett ideal som inte längre stänger in känslor och får fler män att be om hjälp.

#charlieklamg #charlieklang #genusarbetaren #män

Vill du kontaka mig? fyll i formuläret nedan.

© 2020 by ARYA.