81. Fredagsintervjun med Daniel Ekmark.

Daniel Ekmark är utbildad F-6 lärare på Karlstad Universitet med en inriktning inom specialpedagogik. Idag arbetar han som mentor i en årskurs två-klass och brinner starkt för frågor som handlar om jämlikhet, allas-lika-värde och normkreativitet.

En del känner säkert igen honom, då han sedan ett år tillbaka driver det fantastiskt inspirerande Instagram-kontot Herr Fröken, med syfte att just få människor att reflektera kring samhällets genusperspektiv och normer – riktlinjer och förväntningar som många gånger skapar en osämja bland människors välmående och välbefinnande, så även för Daniel själv genom åren.


- Jag har själv aldrig känt att jag levt upp till de förväntningarna, säger Daniel.

Ända sedan jag varit liten har jag varit väldigt medveten om hur jag ser ut och vem jag bör vara. Utifrån könsnormer och föreställningar om hur en man bör vara. Där jag helst ska vara vältränad, manlig, aldrig visa känslor och vara allmänt ”macho”.

Att behöva växa upp med förväntan och könsnormer var något som hos honom skapade en inre stress, som hela tiden pockade på och sa till honom att han inte dög som han var. Detta ledde i sin tur till orimliga krav på vad han var kapabel till att klarade av, samt även kropps- och självhat men med åren har saker blivit tydligare.

- Jag har märkt att ju äldre jag blir desto mindre bryr jag mig om vad andra tycker!

Utöver att inte längre bry sig så mycket om vad andra tycker så upplever Daniel att hans liv befinner sig på en härlig plats och att han mår oväntat bra, trots att Covid-19 påverkat vardagen.

- Jag har hittat en bra balans i livet mellan arbete, meningsfulla aktiviteter och träning. Jag har ett arbete jag älskar att gå till och det känns väldigt meningsfullt och trots omständigheterna försöker jag hålla fast vid en så normal vardag som det går utifrån de restriktioner vi behöver förhålla oss till.

Ja, Covid-19 har som du nämner Daniel orsakat en hel del begränsningar i samhället. För många människor innebär denna, ändå tuffa tid även att ens psykisk välmående utsätts för flertal prövningar i vardagen och för att inte falla ner i mörkret gäller det att hitta små guldkorn som förgyller och får en att må bra. För Daniels egna välmående krävs det acceptans, respekt, en viss insikt och mening.

- Jag mår bra när jag får vara med människor som låter mig vara precis den jag är och där jag inte behöver fundera på hur jag ser ut, hur jag är eller vem jag är, förklarar Daniel innan han fortsätter meningen.

Jag mår väldigt bra över att veta att jag får vara med och hjälpa framtidens människor med en god självkänsla och att känna sig accepterade och respekterade oavsett vem de än är. Jag mår också väldigt bra av att spela badminton eller vara ute på promenader i skogen. Utöver det började jag även må mycket bättre när jag insåg att lycka inte är något konstant. Utan något vi upplever då och då. Det kan handla om att vi får umgås med nära och kära, klara en tenta eller vinna en tävling i den sport vi älskar. Däremellan mår vi som vanligt eller mår mindre bra. Jag tänker att om vi inte vet hur är det är att må riktigt dåligt så kan vi inte heller veta när vi mår riktigt bra.


När jag sedan går in på frågorna om psykisk ohälsa – vad hans definition är av begreppet och vart han skulle säga gränsen går svarar han att det för honom har med obalans i livet att göra som beror på olika faktorer i vardagen.

- Det handlar om att kraven på en inte är rimliga utifrån de förutsättningar man har i livet och gränsen för ohälsa går sedan när både kroppen och psyket börjar säga ifrån - när psyket trycker ner en mer än vad psyket lyfter en.

Att ämnet sedan haft en tabustämpel över sig genom åren och att det fortfarande finns tendenser till det är han beredd att hålla med om. Daniel själv upplever att samhället fortfarande är den största boven till situationen. Samhället säger ständigt till människan att inte visa känslor för genom att visa känslor är enligt normer lika med en stor svaghet, men Daniel vill starkt påstå att det är tvärtom.

- Du är stark om du visar känslor – du vågar be om hjälp, visa dig sårbar och ödmjuk, förklarar han.

Vi får så mycket input från olika håll om hur ett ”lyckat liv” ser ut. Det känns som vi jämför oss mer än någonsin. Vi ska alltid vara snygga, ha det kärleksfullaste förhållandet, vara de bästa föräldrarna, ha det finaste huset, ha en fantastisk karriär och äga den finaste bilen. Det livspusslet går inte ihop.

Varför skulle du då säga att det är så viktigt att prata om psykisk ohälsa?

- Det är viktigt för jag tror att de flesta möter psykisk ohälsa någon gång i livet.

Det kan handla om att du inte passar in i normen, du kan bli sjuk, man kan hamna i en ekonomisk kris eller en närstående går bort. Vi behöver sätta ord på det som är jobbigt för att kunna bearbeta det och ta oss igenom det. Dessutom har dagens samhälle höga förväntningar på oss. Den ekvationen går helt enkelt inte ihop.

Det du säger Daniel är enligt mig personligen en korrekt reflektion och påstående. De flesta människor kommer som du säger, stöta på psykisk ohälsa någon gång i livet – om inte hos sig själva, så hos en kollega, vän eller familjemedlem. Tänk om hela vårt samhälle kunde förstå detta och framförallt förstå vikten i att prata om det mänskliga mående, då hade definitivt hela världen sett betydligt annorlunda ut.


Om du fick komma med förslag på hur vi skulle kunna få alla att förstå denna vikt och allvaret bakom tillståndet och de psykiska sjukdomarna – vad skulle du då komma med för förslag?


- Jag tror det är superviktigt med representation, säger Daniel. Vi behöver fler människor som vågar prata öppet kring frågor som rör vår psykiska hälsa och förebilder att se upp till som visar att det är okej att må dåligt och att det går att ta sig igenom det.

Man är inte sämre människa för det. Utan man tar bara krokigare vägar i livet. Vilket stärker en som individ och människa.


Skulle du säga att samhället formar oss människor till ett visst mående?

- Ja absolut. Samhället säger hela tiden till oss hur vi bör vara och hur vi inte bör vara.

Genom att ta del av de svar Daniel ger, märker man tydligt att hans starka intresse för människan och områden som påverkar människan på olika sätt. Han är verkligen en enastående inspirerande kille som sträcker sig utanför boxen och ifrågasätter normer och genus i vårt samhälle och jag kände att jag ville krypa ner lite djupare under skinnet på honom och få mer svar på vad som väckt hans starka intresse och engagemang inom genusområdet.

- Eftersom jag själv aldrig riktigt känt att jag passat in helt i den traditionella mansrollen har jag ständigt haft genustanken i mitt huvud, börjar Daniel. Det har påverkat mig genom att ständigt få frågor som rör sexualitet och könsidentitet.

För honom vart det sedan viktigt att lyfta fram frågor som rör just genus, med visionen om att fler ska kunna få plats inom normerna. Han vill få bort mallen om att det bara ska finnas ett sätt att vara man på och han vill vidga vissa begrepp som vi idag har i samhället.

- Man ska kunna vara precis som man är utan att behöva bli utsatt för kränkningar, mobbing, hot, hat och våld.

Detta genom gör vi genom att bland annat skapa fler än en typ av manlighet och genom att synliggöra den sociala konstruktionen av kön. Genus handlar inte om att ta bort kön, utan om att vidga begreppen så att fler får plats inom dem.

Daniel fortsätter sedan förklara att genus handlar om hur människan skapar man respektive kvinna – vad som anses vara manligt och kvinnligt.


- Det handlar om att synliggöra könsroller, så att som sagt fler ska få plats inom ramen för vad som anses vara manligt och kvinnligt, säger han.

Människan måste vidga sitt perspektiv och förstå att det inte bara finns två vägar att välja i livet, utan en hel palett. En missuppfattning är att genus handlar om att ta bort kön, det är fel. Det handlar helt enkelt om att vidga begreppen så att fler får plats inom dem.

Hur skulle vi människor allmänt, enligt dig kunna bli mer genusmedvetna?

- Det bästa är att rannsaka sig själv.

Fundera kring hur du tänker om kön och könsroller och vad du har för föreställningar om dem. Börja också fundera kring hur du bemöter män/kvinnor. Du kommer snart inse att det är rätt olika. Varför är det så viktigt för oss att veta vad en annan person har mellan sina ben?

Man kan börja med att läsa på om vad normmedvetenhet, normkritik och normkreativitet är. Ett enkelt sätt är att börja följa olika sorters konton på exempelvis Instagram som du inte brukar följa. Där finns oerhört mycket kunskap att ta del av. Var öppen och nyfiken på att lära känna människor som inte är som du!

Utöver detta tror Daniel även att skolan har en betydande roll för att människan ska bli mer genusmedveten och framförallt mer öppen för att prata om känslor och välmående.

- Jag tror att skolan har en superviktig roll i arbetet med både genus och psykisk ohälsa, säger Daniel. Skolan behöver lyfta detta.


Vi i skolan behöver lära våra elever att ha nära till sina känslor och våga vara sig själva och att det är något bra. Vi behöver få eleverna att våga prata om det som är roligt men även det som känns tungt och svårt och som kan sticka ut från det normativa.

Skolan har ett stort ansvar att lära ut vikten om att söka hjälp när man mår dåligt och se till att det finns ett systematiskt arbete med elevernas såväl fysiska som psykiska hälsa.

Avslutningsvis passar han på att tipsa om några enligt honom själv fantastiska böcker som berör hjärnans funktion och vad man ska göra för att må bra. Han nämner exempelvis Maria Dufvas ”Värsta bästa hälsan”, Anders Hansens ”Hjärnstark junior” och Kristina Bährs ”Hjärnan i skolan” och ”Psykisk hälsa i skolan”.

Han passar även på att ge sina främsta tips till hur man som förälder kan tänka när det kommer till att uppfostra sitt barn på ett mer genusmedvetet sätt;

Läs på om normmedvetenhet, normkritik och normkreativitet. Se till att uppmuntra dina barn till att våga prova olika uttryckssätt, leksaker, kläder, idrotter och aktiviteter. Var tydlig med att du älskar ditt barn oavsett vem hen är.

Tack Daniel för att du ville vara med i fredagsintervjun och dela med dig av dina tankar och expertis om konsten att vara människa. Innan vi avslutar helt är jag nyfiken på hur dina framtidsplaner ser ut. Hur ser din framtid ut? Vad har du för planer?

- I framtiden vill jag arbeta som specialpedagog. Jag vill också ha skrivit normkreativa barnböcker. En annan dröm är att få föreläsa och då kanske framförallt på lärarutbildningen för lärarstudenter, det hade varit häftigt!

Vill du följa Daniel Ekmark och hans arbete, då rekommenderar

jag att du följer hans Instagram-konto @Herrfroken