91. Fredagsintervjun med Baloo Blomqvist.

Baloo Blomqvist är 26 år gammal och kommer från Fjällbacka, en liten tätort i Tanums kommun i Bohuslän. Han är som vilken annan ung man som helst, som älskar allt som har med att kreativitet och utrycka sig att göra. Vare sig det handlar om musik, kläder eller genom att göra sig hörd verbalt. Om han själv fick beskriva sig, så skulle han säga att han besitter mycket tålamod och pedagogisk förmåga. Utöver det är han inte heller rädd för att se till att ta vara på sina rättigheter i samhället.


- Jag viker mig inte för någon människa längre när jag vet att jag har rätten med mig, säger Baloo.



Han är även en kille med en otrolig svaghet för hamburgare och otroligt mycket humor, något som balanserar upp det allvar som har tar när det gäller att prata om sig själv. För även om han är som vilken annan kille som helst, så skiljer han sig från många andra killar i samhället. Han besitter en livsberättelse som är otroligt inspirerande. Han lever nämligen som transperson.


- För att det inte ska bli några frågor, jag föddes som kvinna men lever och identifierar som man. Enkelt förklarat så var jag född i fel kropp, förklarar han.


Baloo har alltid genom livet känt att något inte stämde överens med honom, men att sätta fingret på när han ”kom på” att han var transperson är svårare att förklara. Genom åren har han testat många alternativa vägar för att hitta sig själv. Något som han själv förklarar var det enda alternativet under denna period, då det inte fanns så mycket information om HBTQI+ att tillgå.


- Den information jag kunde hitta om HBTQI+ på min tid var den lilla avdelningen som fanns på biblioteket, där kanske någon bok skriven av Gardell fanns, för att han själv var homosexuell. Det fanns inte direkt några faktaböcker, säger Baloo innan han fortsätter.


Jag kunde inte heller direkt googla, för vad skulle jag söka informationen på? ”Jag känner mig inte som mig i kroppen, men jag älskar den jag är, men jag känner mig inte hel.”


Det var en jobbig period i Baloos liv, som dagligen fylldes med en känsla av utanförskap och självhat. Ingen annan person var som honom. Med tiden fylldes också mängder av funderingar på inombords utan konkreta svar till en början. Svaren kom senare, under puberteten då han själv vågade testa och utforska mer.


- Jag kände att människan jag såg i spegeln inte stämde överens med den människan jag är och känner mig som, berättar Baloo. När brösten växte skämdes jag. Inte för att de var små eller strutiga, utan för att dem inte tillhörde mig. Jag minns än i dag vart jag befann mig och vilka underkläder jag hade på mig när jag fick min första menstruation. Det var också första gången då jag verkligen kände att jag avskydde mig kropp. Mitt självhat sedan tidigare tog ett ännu steg till en helt annan nivå där och då.


Även tankarna och funderingar som Baloo fick vid denna tidpunkt vart allt allvarligare och långt ifrån sunda. Han försökte med alla alternativa vägar hitta tillbaka och bli sig själv till hundra procent.


- Här är jag idag, stoltare än någonsin tidigare, säger han stolt. Genom de vägar jag korsat har jag lärt mig otroligt mycket om mig själv. Saker som jag är medveten om att äldre människor aldrig fått möjlighet att lära sig.


Baloo minns första gången när han tog modet till sig att öppna upp lite försiktigt för sina vänner.


- Det var under en hiphop-kryssning, börjar han berätta. Jag sa till mina vänner att jag under kvällen ville testa att gå under ett annat namn. Det var ett bra tillfälle helt enkelt, ingen visste vem jag var och ingen kände mig sedan tidigare, så skulle jag sedan ångra mig skulle jag garanterat aldrig igen stöta på dessa människor.


Detta var en av många gånger som han banade sin nya väg till att hitta sin rätta identitet, innan det stora men jobbiga steget togs och världen fick veta om Baloo Blomqvist. Han som var född i fel kropp. Transpersonen från Fjällbacka.


- Även om det alltid är skönt att lätta på någonting som man burit inom sig under en längre tid. Men det var också jobbigt, berättar Baloo. Jag var rädd för hur det skulle bli efteråt och nervös över om jag skulle bli tagen på allvar, men jag var samtidigt så pass trygg med att jag ville berätta för att själv må bättre och få stöttning på vägen. Hade jag inte berättat hade jag inte levt idag, avslutar han.


Så även om steget att öppna upp var jobbigt, så var det en otrolig lättnad och styrka som infann sig när det väl var gjort. Baloo kände sig totalt fri och att det var en fantastik känsla att vara ärlig mot både sig själv och andra i omgivningen.


- Föreställ er känslan av tomhet inombords, fast tom är ersatt av fri, förklarar han. Jag kunde inte lämna ut mig mer eller vara mer öppen.


Min familj tog det hela även väldigt bra, men på olika sätt, vilket man får lov att göra som i en familj, säger Baloo. Alla behöver olika tid att processa och vissa behöver konkreta bevis på att en förändring sker. Min mamma har alltid var mycket tydlig med att hon vill att jag alltid ska veta att hon alltid kommer älska mig för den jag är.


Ett minne som jag har är när min mammas farmor skrivit Baloo på en present och inte mitt födelsenamn. Det var otroligt betydelsefullt – att en människa på snart 90 år, bär förmåga att gladligen förändra sin syn för att visa kärlek och respekt, berättar Baloo.


För bara några år sedan startade Baloos resa till att gå från kvinna till man. En resa som han väntat många år på att få starta och som inte alltid en självklarhet att få göra för alla transpersoner. Det är en rad olika moment som ska utföras innan ett beslut tas, hur vidare man blir godkänd eller inte.


- Först och främst för att ens hamna i kön för en hormonbehandling måste man få diagnosen Transsexuell. För att få den måste man genomgå en utredning som ungefär tar ett år, börjar han förklara. Efter att diagnosen sedan är satt ska man leva i ”real life” som det motsatta könet. I mitt fall, leva som Baloo Blomqvist i ett år, för att se så allt fortfarande känns bra och inget tvivel uppkommit. Det är först efter det som du hamnar i kön för en hormonbehandling.


När Baloo väl ”kvalade” in i kön, var nästa steg att vänta på hans tur. En väntan som vart lång och jobbig ju mer tiden hann gå och där läkarna inte kunde ge några som helst klara besked, som kunde lysa upp tunneln för Baloo. Inte ens lite grann.


- Detta är delen som jag kämpat och krigat mest med! Jag har vid flera tillfällen uttryckt tydligt att jag inte kommer överleva en evig väntan. En väntan som kunde vara pågående under tio år eller ännu längre, även om Sverige har något som heter vårdgaranti, berättar han.


Så trots vårdgarantin, som innefattar att man som person har rätt till sjukvård efter tre månader, så blev väntan ändå lång för Baloos del. Långa köer och brist på pengar gjorde hans förutsättningar att komma igång ännu mörkare. Ingenting skedde och ingen information gavs till honom.


- All information fick jag ta reda på själv! Till slut vart jag så less på väntan och dålig uppdatering och information, så att jag valde gå ut i tidningar om situationen, säger Baloo. I samband med detta bytte jag även sjukhus för att få min rätta vård, och då skedde en förändring. Av tydliga proffs fick jag hjälp inom ämnet och har av dessa blivit behandlat som den rätta personen jag är. Jag har hela tiden blivit inkluderad i vården. Det är Anova i Stockholm som hjälper mig och som jag är otroligt tacksam för. Allt jag behövde göra var att åka dit en gång, sedan var processen igång och testosteron fanns på recept att hämta ut på apoteket.


Idag tar Baloo testosteron var tionde vecka för att bibehålla sina manliga drag. En del som kommit och blivit vardag och rutin för honom, men som för många andra utomstående upplevs vara jobbigt att behöva göra.


- Eftersom jag är född som kvinna så är min kropps normala hormon Östrogen, så var tionde vecka för jag en dos Testosteron. Något som kommer pågå resten av mitt liv, säger han. Denna process är det som räddad mitt liv, skulle jag vilja säga så för mig är detta allt annat än jobbigt. Jag har under många år av slit, gråt och panik fått medicinen jag önskat och som får mig att bli mitt rätta jag. Skulle jag sluta ta testosteron så skulle jag tappa mina manliga drag och få tillbaka min mens. Kroppsbehåringen kommer bli kvarstående, då den finns där nu och min röst skulle inte gå tillbaka till det ljusare, då mitt adamsäpple utvecklats.


Trots att Baloo idag ser ut och lever som man, med bland annat mustasch får han fortfarande utså pronomen som inte stämmer överens med hans kön och identitet.


- Alldeles för länge har människor sagt fel. Vissa omedvetet och andra medvetet för att skada. Detta är något som varje gång tagit väldigt hårt på mig av den anledning att den bild jag har av mig själv inte matchar med hur andra ser på mig, och att dem bekräftat detta till mig, börjar Baloo. Senaste gången jag blev felkönad var bara för någon månad sedan och då vart jag otroligt ledsen. Jag valde dock att inte säga någonting för att jag blev så ställd. Det enda jag tänkte var att: hör du inte min röst eller ser du inte min mustasch?


Innan jag började min hormonbehandling var det otroligt många som frågade om jag var tjej eller kille, men som inte respekterade mitt svar av att jag var kille. Jag fick istället höra att det inte kunde stämma för att min röst var så kvinnlig. Idag önskar jag många gånger att jag vid flera tillfällen bett vissa människor dra åt helvete, men där och då var jag många gånger bara tyst, höll allt för mig själv och skrev av mig.


Sen finns det såklart utöver dessa människor som inte vill såra, människor som haft svårt för att titulera mig inom det manliga könet, men inte svårt av den anledning att de inte vill utan för att dem aldrig tidigare hört talas om transperson tidigare eller har svårt att förstå även om man försöker få dem att förstå. Sedan finns det även människor som känt mig innan denna resa påbörjades som jag behöver ha förståelse för att dem inte vill illa när dem säger fel eller kallar mig för tjej.


Idag är det dock även många nya människor, som inte känt Baloo sedan tidigare som ser att han är transperson, utan som tror att han är född som man.


- Jag har idag betydligt mörkare röst än tidigare och mustasch vilket gör allt mindre tydligt om vilket kön jag var tidigare, berättar han. Men i början av allt så var det en del som såg att jag var transperson, framförallt under den tiden jag var under målbrottet och mustaschen var gles. Men när väl frågan kom så brukade jag besvara med samma fråga tillbaka och då förstod vissa av dem att det var en speciell fråga att ställa.


Människor som dessutom tycker sig ”se” att jag inte är född kille brukar jag också tänka att det säger mer om dem än om mig, och vad deras historia med normer har gjort med dem, berättar han sedan vidare.


Utöver att behöva bli feltitulerad och liknande får Baloo även ta emot en del fördomar, hat och osmakliga frågor från andra människor.


- Jag har nu under några år valt att vara öppen med min historia, tankar, resa och könsidentitet. Detta har lett till mycket hat från människor. Framförallt från vuxna människor. Jag kan inte komma ihåg hur många hatkommentarer jag fått av dem där dem ber mig dö eller som anser att samhället skulle se bättre ut utan transpersoner. Det finns de människor som sagt att de har rep och gärna hjälper mig med att dö. Jag har blivit spottad på när jag gått på öppen gata, fått hot via mail och per telefon.


Andra människor har ställt osmakliga frågor som könskorrigering. Dem tar sig friheten att fråga hur jag ska göra. Att bara för att jag är transperson så betyder det enligt dem att jag ska göra en nedre kirurgi, alltså att byta kön från kvinnligt till manligt, fortsätter han berätta innan han fortsätter.


Det finns ingen i hela världen förutom jag som har med det att göra, och den såklart den jag väljer att leva med. Att vara transperson för mig och i mitt liv, så är könsorganet nästan det sista jag tänker på om jag tänker förändra. Tanken finns där, men det är inget vardagsproblem för mig.


Men oavsett vad andra människor anser, säger eller tycker om transpersoner eller anser hans tillhörande kön är, så är Baloos tidigare identitet, personnummer och kön ett minne blott. Inget av dessa tre finns längre, utan har blivit ersatt av nya siffror och titel. En känsla som Baloo har svårt att beskriva.


- Att få rätt titel och kort därefter ett nytt personnummer som stämmer överens med den personen jag känner mig som är obeskrivligt, säger han glatt. Jag kan bäst förklara det som en känsla av frihet, som att jag ville göra ett vårskrik samtidigt som det var svårt att ta in att jag inte längre skulle behöva kriga på samma sätt som tidigare för mina rättigheter.


När det kommer till livet idag mår Baloo både bättre och ser på livet på ett helt annat sätt jämfört med tidigare. Han är mer självsäker och mer bekväm i sig själv, vilket gör att han idag inte låter sig begränsas på samma sätt av varken samhället eller andra människor. Det enda som fokus ligger på är att han själv ska känna sig bekväm och trygg.


- Helt ärligt så skiter jag många gånger i saker som vart man som transperson ska byta om när det kommer till sportaktiviteter eller aktiviteter som badhus. Så länge jag känner mig trygg och bekväm i situationen så bryr jag mig inte om i vilket omklädningsrum jag byter om i. Jag har också på mig det jag känner mig trygg och bekväm i, säger Baloo.


Min ångest över min könstillhörighet är borta. Jag är inte längre rädd för min framtid eller för att leva fullt ut, fortsätter han sedan. Idag känner jag varje dag hur glädjen allt mer fyller kroppen när jag ler, att ryggen blir rakare och att jag är så otroligt jäkla stolt över att inte mera behöva kriga för mitt liv mer. Visst har jag dagar som är tunga, men aldrig så tunga att jag inte vill leva längre.


Baloo önskar att flera transpersoner ska få känna hur fint livet kan bli och få möjligheten att känna rättigheten till att vara sitt sanna jag. I samhället idag existerar en daglig kamp hos många människor, framförallt unga, som krigar med sina järnspöken och genomgår processen att hitta sitt sanna sexuella identitet. Minst lika många är det som sitter instängda och inte vågar komma ut eller som går och mår dåligt för att dem blivit bemötta illa av antingen familj, vänner eller samhället för att de är transsexuella.


- Jag önskar att fler såg sitt hjärta och hjärna som ett, och kroppen som något man har med dig. Man har inte valt den själv och det är okej om dem inte samarbetar. Följer man bara sitt hjärta så kommer man också ha rätten att bli sig själv, till hundra procent, förklarar han.


Det kommer ta tid! Det vet jag, tro mig. . . Men vad är tid egentligen?


Jag kan lova att jag vet att man inte vill spendera all sin tid med att vara någon som ens hjärta inte känner sig hemma med. Kan man möjliggöra så att hjärta och hjärna blir ett, så lovar jag att man en dag kommer kunna få dem att samarbeta. Dessutom finns det lösningar, hjälp, man har alltid rätten på sin sida och vi är starka tillsammans, fortsätter Baloo. Vi är många, och jag vägrar acceptera något annat än att vi också blir flera.


Vårdköerna ska bli längre, för allas rätt att få vara sig själv! Man ska följa sitt hjärta och vara stolt över den man är!

Som avslut på denna intervju med Baloo väljer vi att även klargöra två andra saker.


- Som den människa jag är attraheras jag av kvinnor. Åtminstone hitintills. Det är ingen större skillnad mellan att vara intim nu jämfört med tidigare.


Jag har heller ingen skyldighet att berätta för någon gällande min transsexualitet, vare sig det är nya vänner, människor eller personer jag väljer att dejta. Den biten är upp till mig, hur jag väljer att göra där, men av ren respekt så känns det rätt att berätta hur det ligger till, då det kan vara nytt för någon.


Det är också en stor del av mig, något som jag är stolt över, avslutar Baloo.