Emigrerande Smålänning blir Norrlänning!



Så var bladet vänt. . . Stockholm är ett minne blott och livet har färdats vidare till den norrländska staden Kiruna.


I torsdagseftermiddags kom vi fram efter en tvådagars bilresa, med ett stopp halvvägs i Umeå över natten. Även om resan fick en mindre härlig start, med en bil som inte blev klar på förmiddagen som det var tänkt, utan vid 15.00 istället så att allt efter det vart en stress för både mig och maken, så vart den ändå helt okej allt eftersom vi kom längre upp i landet.

Våra hundar skötte sig hela tiden exemplariskt, utan minsta gnäll eller tristess. De sov i princip i genom hela resan. Från det att vi startade till dess att vi anlände till Umeå. Likadant från Umeå till Kiruna.


- Ja, om man bortser från de rastpauser det fick för att tömma blåsa och tarm.


Vistelsen sedan på hotellet i Umeå, Scandic Plaza, vart kort men behövligt. Även om ingen av oss fem sov speciellt bra den natten. På morgonen vart det en relativt snabb frukost för oss alla, innan vi befann oss i bilen igen för att fortsätta resan upp till nya staden och lägenheten, där allt möblemang, kartonger och svärmor väntade på oss.


Flyttlasset med flyttfirman gick samma dag som vi lämnade, men betydligt mycket tidigare än oss, så killarna med våra saker kom fram cirka fyra timmar före oss till den nya lägenheten med våra saker. Så himla smidigt att anlita flyttfirma, framförallt när det rör sig om en flytt drygt fjorton timmar uppåt i landet. Snacka om lyx! Och snacka om att rumpan var öm efter alla timmar spenderades på ett bilsäte.


- Rumpan gjorde ont i säkert två dagar efter. Föreställ dig att sitta på en jäkla massa blåmärken!


Dagarna som passerade spenderades sedan med att tömma kartonger och få upp säng och kläder, så att vi åtminstone skulle kunna leva något smidigt i flyttkaoset.


Nu fem dagar senare, så är i princip alla kartonger borta, sopsäckar med kläder och andra tyger är upplockade och vi har till och med målat om både hall, kök och sovrum. Det här med att "bo in sig" är inte riktigt min eller makens grej! Vi vill gärna få klart allt snabbt så att vi efter det kan slappna av och njuta av allt.




- När man har en vision om hur allt ska se ut, så är det bara att köra på känner vi! Vi är supernöjda såhär långt med hur resultatet blivit.


Kommande dagar nu, så fortsätter "home make over" här hemma, vi har två rum kvar att måla om, det ska fixas nya golvlister i sovrummet och eventuellt läggas nytt golv där också, sedan väntar ett par intervjuer för maken och jag har mitt fystest för ambulansen här uppe i Norrbotten på fredag. Håller tummarna för att min styrka och kondition håller måttet, så att man kanske har ett jobb klart inför helgen. Med alla kartonger och skit jag burit, lastat och haft mig så ska det nog förhoppningsvis gå vägen, kanske är det konditionen då som inte är den allra bästa.


Slutsatsen av flytten såhär långt då?


Vi trivs väldigt bra här. Både i lägenheten, staden och bland kyla och snö. Det är supermysigt att vakna upp till att det snöar och att massa snö täcker backen. Att komma ut i snön är magiskt! Detta är en vinter som man drömt om att få ha som barn och nu kommer man få ha det varje år, i massa månader om året.


Det som står på todo-list nu är att uppdatera garderoben med täckbyxor och en mer ordentligt jacka så att man kan njuta ännu mer av klimatet här uppe. Våra 08-pojkar till hundar fick "tossor" inköpta i fredags, då dem var lite kinkiga när det kom till snöns kyla om deras tassar, vilket jag fullt kan förstå. Men efter att fått på sig dem och sina superfina men dyra täckjacka så är även dem positiva till snön och kylan.


King älskar snö, har alltid gjort och han är totalt tokig i den mängd snö som finns här! Senast imorse fick jag dra upp han ur en snöhög som han vilt dök ner i. Det var en vit hund jag fick upp, som i vanliga fall brukar vara svart.


- Det är verkligen så härligt att se honom njuta så av snön och springa galen runt i den.


Men även om livet här uppe är härligt och att vi mer och mer inser att vi tagit rätt beslut, så saknar vi våra vänner.


Läser ni detta så ska ni veta att ingen av er är bortglömda, utan att vi båda tänker och pratar om er dagligen! Vi kommer att komma ner så mycket vi kan framöver och träffa er, för ni betyder massor för oss! Inget avstånd kan ändra på det! Dessutom är ni mer än välkomna upp hit. Bo hos oss och se hur fanatiskt fin Kiruna är och bli bortskämda av mig och maken.


Mitt arbete saknar jag också, och jag kommer att i framtiden försöka komma ner och arbeta lite tillsammans med er också! Det lovar jag! Nattbögen till Undersköterska lämnar er inte, utan kommer finnas där när ni minst anar det!


Tills dess att vi hörs igen, så får ni ta hand om er själva! Det kan bli lite glesare med inlägg nu under tiden vi fixar här hemma, men jag kommer försöka att uppdatera er om vårt nya liv här uppe och hur fystestet gick.


KRAM!



0 comments