Jag finns kvar. Livet har bara kommit i vägen.


Ni kanske undrar vart jag tagit vägen? Varför både Instagram eller bloggen numera saknar det där personliga inläggen om mig, min vardag och min personliga psykiska resa som båda plattformarna hade förr. Jag är ledsen för att det blivit så under detta halvår som faktiskt hunnit passera, men här är jag. Jag finns kvar och här kommer en liten uppdatering om hur det senaste halvåret har varit.


Jag har hunnit gifta mig och heter sedan September inte längre Larsson i efternamn utan numera titulerar jag mig själv som Robin Araya och att gifta sig innebär, som säkert många av er vet att man behöver lägga mycket tid åt planering och förberedelser. Hela sommaren och större delar av förhösten har därför inneburit att mängder av tid avsatts åt bröllopet och att saker som blogg och andra aktiviteter har fått hamna längre ner på listan att göra om dagarna. Men jag har nu gift mig och bröllopet var så fantastiskt bra och är en dag som fortfarande är en snackis, både hemma och bland vännerna.

Jag kan inte med ord beskriva vilken dag det var och hur glad jag är att jag numera kan titulera mig make åt min fantastiska make. Det är verkligen en dröm sedan barnsben att få möjligheten att vara gift med den personen man älskar mest.

Utöver bröllopet, så fick jag även i samband med semestern beslut om att få upp ta mina tidigare påbörjade studier till sjuksköterska. Sådär månaden innan skolstart.


Självklart jätteroligt, men ändå både lite stressigt, skrämmande och nervöst. Helt plötsligt ska man ansöka om tjänstledigt, leva på minimum inkomst och hantera livet som student. Jag som inte riktigt är den bästa på att hantera stress, kan med ärlighetens namn säga att det varit en otrolig utmatning och personlig resa att göra, men såhär veckan innan julledigheten, med två omtentor i bagaget och en stundande tenta på Lördag, kan jag ändå känna mig otroligt stolt över första terminen jag snart gjort och klarat av. Under julledigheten nu blir det till att vila och ladda energi inför termin två.

Jag har även börjat gå hos en psykolog sedan våren. Där fokuset har legat och ligger på att försöka hitta mig själv i mina vredesutbrott, för att eventuellt lyckas finna grundorsaken till min korta stubin och varför jag periodvis kan ha ett humör likt en berg och dalbana. Det är en process som fortfarande pågår men som sakta men säkert ändå börja ta sina små steg framåt.


Annars handskas jag fortfarande med en vardag innehållande ångest och dippar i mitt mentala mående. Men jag känner att jag varje gång tar ett par steg framåt i att lyckas hantera även dom och stunderna numera inte alls tar över min vardag på samma sätt som tidigare även om jag ibland kan vara mer lättirriterad eller omotiverad.

Det var en liten uppdatering om mig, min vardag om vad som pågår i mitt liv och hur jag mår mentalt. Ta hand om er nu så hörs vi snart igen.

Alla foton i detta inlägg är taget av fantastiska Eriksbergsfoto. Letar ni efter fotograf så rekommenderar jag vart att ni tar i kontakt med Patricia Castillo på Eriksbergsfoto.

Vill du följa min vardag dagligen eller ta del av andra saker, följ min Instagram @konstenattvaramanniska.se

Vill du kontaka mig? fyll i formuläret nedan.

© 2020 by ARYA.