Kan du föreställa dig att vara ett barn på flykt och hur det påverkar den psykiska hälsan?

Idag är totalt 34 miljoner barn på flykt i världen - 34 miljoner oskyldiga barn har ofrivilligt blivit separerade från sin familj för att en form av förhoppning finns till att deras barns framtid ska bli bättre och mer värdigt, i jämförelse till det föräldrarna kan erbjuda i hemlandet. Med endast liten känsla av hopp och tro lämnar barnet sin familj där en ovis och tuff framtid väntar.


Föregående år anlände totalt 902 ensamkommande barn till Sverige för att söka asyl där, deras framtid i samband läggs i myndigheternas händer om hur vidare de ska få stanna eller inte - en beslutsprocess som idag kan ta lång tid och som under väntetid bryter ner många av barnen. Både fysiskt och psykiskt.


Väntan är så lång att barn hunnit bygga upp en ny tillvaro. Dem har lärt sig svenska språket, kommit in i en ny familj, fått nya vänner och börjat känna sig hemma i det svenska samhället. Dem har helt enkelt byggt upp en ny till- och samhörighet.


Men till vilken nytta när avslaget sedan riskera komma? - Det är tyvärr långt från alla som får stanna, även om man försöker ha överseende när det gäller barn. Tyvärr får en del barn som söker avslag.


Ett besked som riskera bryta ner dem totalt.


Föreställ dig bara själv att behöva genomgå samma resa och bygga upp sig själv igen. Nej, man vill nog garanterat inte tillbaka.


Många som nekas tar till med desperata försök och gömmer sig. En tillvaro som inget barn ska behöva vara med om. Det är helt klart psykiskt tärande och även rent av osäkert, kränkande och diskriminerande.


Varför skriver jag då detta undrar kanske du samtidigt som du tänker: Vad kan jag som en enkel svensk medborgare utanför statens makt göra?

Jo, jag skriver detta för att ämnet är så otroligt viktigt att ta upp! Det är lika viktigt som att prata om jämlikhet andra minoritetsområden. Om inte viktigare, då vi pratar om framtiden.


Även om vi som individ inte kan göra jättemycket när det kommer till att fatta beslut, så kan vi uppmärksamma och ta aktiv ställning till dagens dilemma när det kommer detta område.

Detta genom att välja att ta ställning genom att rösta för en bättre hållbar migrationspolitik, se till att påverka så att förutsättningarna för barnen förbättras så att de får trygghet, säkerhet och värdighet när de kommer hit och vi kan ta ställning till barnkonventionen och dess grundläggande principer.

Men framförallt kan vi visa kärlek och empati, genom vänlighet, bjuda på ett leende eller stäcka ut en hand till ett barn som behöver en extra famn att krypa upp i.


Vi kan fortfarande alltså göra saker för att migrationsproblematiken bland barn ska bli bättre, även om vi inte har behörighet att godkänna uppehållstillstånd.

Barn är barn. Barn är oskyldiga och de ska alltid oavsett bakgrund, tillgångar eller situation behandlas med kärlek, omtanke och respekt.


Det är vårt ansvar som vuxna människor att se till att inget barn far illa. Varken fysiskt eller psykiskt.



Vill du kontaka mig? fyll i formuläret nedan.

© 2020 by ARYA.