STUDENTLIV! - Min stora oro inför framtiden!

Min Lördagsmorgon och förmiddag har bara bestått av anatomi och fysiologi studier.


Jag gillar livet som sjuksköterskestudent.

Det är otroligt kul att lära sig allt, träffa nya bekantskaper och få känna att man hamnat på en utbildning som känns rätt och givande.


Men samtidigt som det känns bra så är det också en konstant klump i magen. En klump som består av press och ångest, som ibland är på gränsen att bli ohälsosam. Detta är något som visas utåt mot min omgivning, genom att jag kan upplevas irriterad och agera ilsket verbalt.


Oftast är det jag själv som pressat mig för hårt och som är orsaken till den ohälsosamma pressen, men ibland är det även upplägget skolan framställt som skapar den ohälsosamma prestationsångesten.


Som nu till exempel, när vi i Måndags började med föreläsningar om hjärtat, blodet, gasutbytet och endokrina systemet.


- Vi studenter förväntas vara redo på Fredag för att klara av en salsexamination inom områdena.


Jag har suttit fler timmar denna veckan med anatomiböcker och internet som hjälp och försöker mata in kunskap om ändå relativt stora och viktiga områden. Sedan förväntas man leverera så pass så att man ger sig själv ett godkänt.


- Det skrämmer mig!


Inte bara för att det just nu känns rätt övermäktigt, utan också för att oro och tankar uppkommer kring ytinlärning. Något man tidigt fick lära sig att man skulle undvika.


- Jag vill kunna bli en bra och kompetent sjuksköterska.


En som mina framtida patienter kan komma till och känna sig säker hos. Jag vill kunna bära och hålla kvar kunskap om det som förväntas av mig som sjuksköterska. Jag vill ogärna bli en sjuksköterska som tappar en massa teorietisk-kunskap på vägen och som upplevs vara en som fått sin yrkeslegitimation ur ett flingpaket.


- Bara för att orsaken varit ytlärande.

Där skolan ansåg att man på kortast möjliga tid ska kunna tenta av områden och gå vidare till nästa kurs.


Nej just nu är perioden framför mig tyngre än annars. Det är mycket prestationsångest som uppkommer stundvis. Det är mycket att ta in och som även ska fastna i skallen. Allt jag hoppas är att det börjae kännas mer lugnare i mitten av veckan.

- Jag kommer vid utvärdering av kursen helt klart upplysa skolan kring upplägget och orosmomentet.


Förhoppningsvis kan detta hjälp studenterna under min termin inför deras framtida kurs, så att kursen läggs om och blir till det bättre.

Om du läser till sjuksköterska eller på högskola/universitet, hur upplever du uppläget av dina kurser? Känner du igen detta fenomen?



Vill du kontaka mig? fyll i formuläret nedan.

© 2020 by ARYA.